Jag vill … inte?

Jag vill dit och jag vill stanna. Jag vill det och det och det, men kanske inte det. Eller så kanske jag vill det ändå. Jag vill ha nära till dig, till dig och dig, men jag vill inte vara kvar.

Nya människor kommer till, gamla försvinner.  Men säkert är att jag vill ha er alla här, på en och samma plats.

Nytt vs gammalt, saknad vs äventyr.  What to chose?  För det är säkert, jag kommer sakna dig och dig och dig, och allra mest dig.  Och likväl kan det bli ett awesome äventyr som väger upp allt.

Mitt huvud är lika förvirrat som mina ord.

Go natt.

Everyday rollercoaster

Wosh. Här svänger det rejält i svängarna. För nu lutar det inte mot studier i Luleå/Norrland längre, utan mot jobb, mest pga att de kurser jag vill läsa inte startar igen förrens till hösten.

Och jag som egentligen inte vill jobba. Men de har asevärt intressantare  jobb där uppe i skogarna, det är ju då säkert.

First jobb to search: Resturangbiträde.

Wish me luck.

<3

Efter 6½ timmars sömn känns Norrland fortfarande intressant.

Funderar på om jag faktiskt är dum i huvudet på riktigt.

Hej.

Jag vet inte vad jag ska göra med mitt liv.

Hjälp?

Lilla jag är inne på att helt skita i min nuvarande utbildning för att börja plugga  på folkhögskola och läsa Estik. För Norrland av alla ställen. Eller här i Växjö ifall jag är för chicken.

Eller så kanske det mirakulöst dyker upp det perfekta jobbet. För att börja plugga på nytt när man redan är trött på att plugga är ju lagom stabilt.

Och vågar man verkligen flytta till Norrland?  Det är inget litet projekt inte. Lämna _alla_ människor och bara fara ut i skogen. Det är att våga det.

Sammanfattningsvis har man ju saker att tänka  på och tretusenelva saker att ta reda på.

Med eftertanke, Au revoir

Inlägg.

”<@jooize> jag är en något mindre vanlig kille som just nu vill hitta på mer än att sitta vid datorn hela dagarna”

Det enda jag vill göra är att sitta vid datorn hela dagarna och prata med folk.

Så… vad i hela friden är mitt problem?

Jag önskar jag hade ett jobb som gick ut på det.  Men just ja, livet är inte lätt.

/K.

120 miles

Det absurda med Norrland är att man har åkt 120 mil och likförbannat ser det ut som  i vilken random by som helst här  nere i Småland.  Här, i en del av Luleå är det till exempel äckligt likt byn där min låg och mellanstadieskola ligger och där jag tillbringade mycket barndom. Stundtals mysigt och nostalgiskt, men inte vidare exotiskt.

Åker man 120 mil så kräver jag nästan en mer markant förändring än 5 grader kallare väder.  Men jag kanske förväntar mig för mycket, det är ju fortfarande Sverige det handlar om.

Hur som haver är jag på väg hem nu, och det har varit väldigt trevligt.  Kommer sneaka tillbaka så fort jag kan igen tror jag. Snö och skoooooter.  Ftw i think.

Och nu dog mitt internet, buhuhu. Och kom tillbaka, wuhuu.

Vi läses va.

Hejs svejs!

Norrlandsguld

Tjalol

Jag är i Norrland och det är ballt. Mindre ballt är att jag måste åka hem i morgon.

Men här är trevligt. Och kul.

Jag hälsar på folk här, äter kebabrulle  och failar på guitarhero. Men jag vinner på vänd 8, shottar tequila på riktigt och sover gott i alla fall.

Och just ja. Kastar boll som en galning. Roligt tidsfördriv kan jag lova.

Win win.

Sen är ju norrländska bäst att lyssna på, helt extremt jättemysigt och jag ler gigantiskt inombords när jag hör det. Dessutom har de mycket mindre spindlar här uppe. Jackpot! Tror jag ska adoptera Norrland och bara vara här när det är trevligt väder. Perfekt.

Så vem ger mig en stuga i Norrland?

K~

Le Lördag

Vaknade med en dunderhuvudvärk kl halv 4 idag.

Stabilt.

Inte alls vänt på dygnet eller så.

Ganska så precis 2 timmar senare hade jag lyckats intaga mat och dryck så att huvudvärken avtog. (Thanks dude.)  Sen fastnade jag liksom här i köket. I och med att jag numera äger en trevlig och behändig laptop så har jag i princip allt jag behöver om jag har den med mig. Och givetvis tog jag med mig den när jag lagade mat.  Lite kul ska man få ha.

Så efter maten blev det te. Sen blev det morgonrock, dubbla sockor och ljus. Efter det blev det  allmänt mys med en laptop i ett kök med ett fult golv, lika fula väggar och en trasig klocka. Men köksduken är helt okej.

Skåpsdörren står på vid gavel också, av någon underlig anledning. Och nu ska jag fortsätta sitta här och data mig i mitt fula kök  med en  helt okej vaxduk.

Hejdå.

Jag, du, jag

Kan ni definiera och konkretisera ert egna egenvärde?

Say CHEESE!

Det var fotograferingstime för Café Tufvans styrelse idag.  Enligt fotografen och vår käre kollega var fick man de bästa enskilda fotona om man poserade såhär:

*Sätt dig långt ut på stolen , brebentare och bastantare än vilken kille som helst.

*Svanka det bästa du kan och glo upp i taget.

*Försök se glad ut utan att se helt konstig ut!

Låt er fantasi sköta resten.  Det var kul att studera, och lika flummigt att vara med om. Dagens flummigaste grej, helt klart.  Hur fotona sedan blev, det kan man ju diskutera. Bildbevis kommer senare.

~~~~~~~~~~

Min hjärna står still just nu. Det är meningen att jag på ett fint sätt ska förklara om hur jag har fått önskemål om att vara personligare, sårbarare. För det är det som är bra.  Och jag håller med, men det är ändå en farlig lek ibland.  Men glada människor gör mig glad, så givetvis ska jag försöka.  Och man tackar ju inte nej till att bli ett bättre bloggare, eller hur?

Kategori:

Personligt.

Personligt:

Kurator.

Fjärde besöket nästa torsdag. Tills dess har jag fått en mysig övning som går ut på att jag ska hitta någon random snygg pojke och gå fram och prata med honom. Inte så mysigt och lätt egentligen, but i will do my bäst. Det vill säga, inte stå kvar på plats utan faktiskt gå fram och hälsa.  Fortsättning följer.  Kanske.

Au revoi