Goal #xxx

”Vad är du riktigt stolt över?”
Mitt huvud ekar tommare än en tomburk och jag blir helt perplex när jag läser frågan.

Visst har jag gjort många bra saker i mitt liv, saker som jag är stolt över och som jag minns med glädje. Skolan, Tufvan, Norrland.
Jag är en är oändligt stolt storasyster, dotter, vän.
Jag är stolt över mina små personliga mästerverk, dikterna, bilderna, halsdukarna.
Men jag saknar på riktigt ”the it”. The big thing, den STORA händelsen. Den stora händelsen jag kan känna att jag har gjort helt själv, och det blev så fruktansvärt jäkla bra.
Och att inte kunna vara riktigt stolt över något i hela sitt liv, det är bara synd.

Så jag hoppas att ni har något att vara riktigt stolta över, och jag har ett nytt mål att nå.

Au revoir ~

Flashbacksdagar,

Flashbacksstunder. 2010, buss 5 mot luleå city. Solen skiner som om det vore soluppgång, fastän den är på väg ner.

Tidig morgon 2003, buss 240 mot Tingsryd, Smålands bondhåla #1. Solen skiner varmt i ansiktet, denna gång på väg upp. Halvsover mot sätet, tankarna snuddar vid att bussen borde vara varmare såhär års, man blir ju aldrig riktigt varm.  Skoltankar tränger sig på, den där läxan man inte har gjort, och den man äntligen är klar med. Och läxan man verkligen verkligen måste måste göra ikväll.

Det är dags för alla högstadieelever att stiga på. Skräniga och högljudda är de svåra att sova till. Men inte deras fel, jag hade gärna också haft någon att prata med. Fast kanske inte precis just nu. För just nu vill jag sova, sova och glömma att dagen kommer bli dryg med engelska och matte, båda på samma trista måndagseftermiddag. Jag vill  sova bort tröttheten av för lite sömn och kanske ibland lite för lite frukost.

Solen skiner fortfarande när jag öppnar ögonen, lite högre upp på himlen än när jag såg den sist. För ungefär 19 dåsiga minuter sen. Alltför snart stannar bussen framför skolan och jag måste vaknar upp ur min varma, trötta dåsighet för att möta verkligheten.

De där mornarna var aldrig särdeles speciella, eller kanske ens särskilt glädjefyllda. Men vissa dagar minns man dem med lite extra guldkant, och kanske kanske,  med lite saknad.

Au revoir ♥

Lacrime

Jag gråter för att jag sårar människor
Jag gråter för att jag inte kan förstå
Jag gråter för att jag inte kan
Ge det alla vill ha

Kärlek tillbaks

.

Och ibland beter man sig som en riktigt idiot.

Dagen-efter-ångest fick en ny innebörd.

Förlåt.

Sweet 15

I Norrland får man inte en moped när man fyller 15, man får en skoter.

Vissa får både och, de bortskämda barnen.

Helt värd

Hej.

Jag hade en nyårsafton som gör mig glad att tänka på, och som är en av de bättre i raden nyårsaftnar.

Jag fick bada badtunna.
Och det är nu jag måste börja använda ordet ”awsome” som beskrivning, för det var vad det var. Kasta sig i iskall snö och få världens köldchock där pulsen rusar i topp, ta sig till och i en uppvärmd trätunna så snabbt som möjligt, och sedan lida värmechockens smärta.

Att jag gjorde detta ett flertal gånger borde inte komma som någon överraskning.

Lite öl och fejkad champagne i en badtunna  för att fira det nya året och ett födelsedagsbarn, det är så det ska gå till.

Andra Top Notch-saker som gjorde årets sista kväll och första natt helt värd var spontanbrottning i snön, (varför är snöbrottning så kul?),  raketerna, som några egenhändigt var uppskjutna av mig (wuhuu!), och alla rara och mysiga människor som gör att det blir Top Notch-stunder på riktigt.

Och i brist på fin dokumentation av det hela, får ni min något försenade nyårshälsning i stället.

Enjoy.

Julafton

En av de bättre på många år.

*

Nu är det dags för hemlängtan.

Det är inte så farligt, men den finns där.

Do want.

Kisaki vill ha den far hon aldrig haft
Kisaki vill ha en bättre relation med sin syster
Kisaki vill ha en lycklig familj
Kisaki vill ha den stora kärleken
Kisaki vill ha all världens matriella saker

Do want.

Men, wish upon a star, right?

Danke Schön

Haha. Åhhh. Tack.

Tack alla vänner för att ni är så fruktansvärt rara och bäst.

Ni gör mig mycket glad.

Tack