Life goes on.

Jag undrar, vad händer nu?

Jag är rädd för att bli vuxen
Jag tycker inte om för mycket ansvar.
Jag  är rädd för saker jag inte vill vara rädd för, och jag lever i en vuxens människas liv utan att vara vuxen. 

Så jag undrar, vad händer nu? Nu när min bubbla av verklighet måste gå sönder, och att sväva  i luften inte längre är en möjlighet.

Only future can tell.

Jag en av dom som gråter när ingen ser. Och jag gråter för mig själv och för dom jag sviker.

Pop i jul.

Gay som i homo. Fotona som Helena tog häromdagen.   Ska man bli poppigare kanske?

Tjalol och lite till.

Tjalol hej. Hade ni en bra nyårsafton? Det hade jag i alla fall. Var inbjuden till en fest hos Helenas sambos kompis, trevlit värre. Det kändes som en typisk familjefest, lite folk i olika åldrar, middag och så snapsar. Många snapsar *host host*. Raketer, fyllediskussioner och en massa pratande.  Ganska så mysigt efter ett tag, när folk bekantat sig.

Och just ja, årets 2 första hångel snodde Helena till sig, undrar vad det säger om min kära framtid. Det återstår att se, som ni ju redan vet.

Heipa.

klart och koncist.

En uppdate. Jag har under de senaste dagarna: Myst med Lovisa, aka se film och käka godis. Trefhligt värre. Lekt med Helena! Det är nog en av de bästa sakerna som finns. Vi bakade bröd, fotade lite och hade det allmänt gosigt.

Helena tyckte jag skulle vara fin som extremt gay, och så blev det.  I went totally gay. Gay som i homo. Färger, färger, färger. Funderar nästan på att bli lite poppigare, då fotona är fina i alla fall. Och så fort jag få tag i alla fotona har jag planerat att visa er något av dom.

Såhär innan nästa år skriver ju alla fina listor på vadde har gjort för spännade/ospännande saker under detta det året. Tänker göra detsamma, men orkar inte sno någons annan, så jag gör en egen, kort kort-version.

Jag har gjort något jag aldrig har gjort förut: -Träffade Jani en snabbis, och det var väl en av de läskigare sakerna jag gjort i hela mitt liv, men jag överlevde. Vilket är ganska självklart att jag skulle ha gjort, men så är jag ju en mes med.

Jag har fortfarande inte rest någonstans med Lovisa. Måste bli bättring på det!

Jag har gjort saker jag ångrar: Många gånger om. Men även de sakerna hoppas vi löser sig år 2009.

Och jag saknar år 2006/2007  mest. Och det kommer nog dröja ett tag tills det ändrar sig.

Over and out, Gott nytt år!

Min sötsak.

”Sedan ringer Sara, min topping på mjukglassen och berättar att hon är på stan.”

Jadu Lovisa… Puss på dig! :’) Du kan vara någon passade ätbar sak som matchar din personlighet, precis som i en bok av Marian Keyes. Tyvärr är inte jag lika kreativ med att koppla sammans folk personligheter med olika sortes mat, så det får vara. Men du kan vara en ätbar sak i alla fall, kom i håg det!

Och yeeeees, jag återkommer nog med fler uppdateringar, when the moment is righ, så att säga.

Hejs svejs!

Mhmmmm.

Country Music Award gala- Mhmm. Very mhmmm. Snälla människor som ger mig tillgång till countrygalan, mhmmm. Leka med Helena senare i dag, mhmmm. Sova nu, mhmmm.

Au revoir

Dialog i Mariegränd.

”-Allting skulle bli så mycket lättare om om jag inte fanns, om jag vore död. Alla mina problem skulle vara borta, ingen ångest, ingen oro, och ingen rädsla mer. Det skulle försvinna i intet, tillsammans med mig. ”
Orden försvann ut i luften, precis som mina tankar om döden. Att allting vore så mycket lättare om man bara försvann.

”-Det är fegt att ta självmord! Och nästan alla problem går att lösa, det vet du.”

-”Och jag tycker det är modigt att ta sitt liv, det vet du”
Jag strök hennes kind och undrade varför vi egentligen hade den här diskussionen, varför jag oroade henne så.

”-Och jag tycker du har fel på den punkten. Det är modigare att leva, och du har mera saker att leva för än att dö för.”
Jag visste att hon hade rätt, men tankarna hade ändå tänkts mer än en gång.

”-Johannes. Allvarlig blick, allvarlig röst, allvarlig kärlek. -Vill du verkligen svika de du älskar på det sättet? Vill du svika mig så? För det finns inget värre svek än det Johannes, det vet du.”

Hennes händer håller hårt om min hand. Djup sugande blick som är svår att slita sig från. Hennes ögon är vackra och alldagligt blå. Och jag vet att jag aldrig kan svika de ögonen.

Subject set by wqzzz.

Naken utanpå, naken inuti.

Artister, porrskådisar, vanliga svenssonmänniskor. Alla dessa gör porrfilmer eller viker ut/visar upp sin kropp/sitt sexliv för tusentals personer.
Jag undrar lite hur alla dessa människor tänker. De kanske tycker det är upphetsande att veta att andra ser, Eller att det bra sätt att tjäna mycket pengar. Jag vet inte, men det skulle nog vara ganska intressant att veta.

Jag kan delvis förstå de som viker ut sig i tidningar osv, de har fina kroppar och det är inget fel med att visa det. Och jag kan absolut förstå dom som gör det i konstform, en naken kropp behöver absolut inte vara porr. Men behöver man verkligen visa dessa bilder i stora tidningar så att tusentals personer kan se dom, och därmed får nästan lika mycket bekräftelse som läsare? Jag vet inte, men jag hade nöjt mig med att ge dessa bilder till en partner som förhoppningsvis hade uppskattat det lika mycket som tusen tidningstittare.

Det som jag också har svårt att förstå är de som dels gör porrfilmer, och dels dom som gör hemmafilmer och lägger ut för allmänbeskådande.  Kan förstå att porrskådespelaren gör det som en shysst jobb, men tänk alla som kan tänkas se detta? Vänner, föräldrar, blivande arbetsgivare. Gäller samma sak för dom som gör hemmafilmer och lägger ut, komma till jobbet och arbetspolaren har råkat se just eran film. Så lagom kul skulle jag säga.  Och dessutom tror  jag att sådana filmer innehåller saker som inte jag hade velat visa upp för världen i alla fall. Men det är jag det.

Men det är även i det här som det intressanta ligger.  Varför gör folk det? Jag har inget svar, men det har varit intressant att få några.

vad tror/tycker ni om saken? Hade ni kunnat tänka er att visa upp er på de här sätten, eller är det helt otänkbart, och i så fall varför?

Tyck till, gärna.

Au revoir.

Jag Ljög. Det blev inget kaffe, bara dator. Och nu ska jag gå till bussen och inte missa den. Hejs!

Som alltid.

… Så är jag så fruktansvärt smidig. Missar bussen ner till stan med stora marginaler, och när jag börjat gå ner till stan och kommit en bit på väg, så kommer jag på att jag glömt mammas julklapp. Heja!  Bara att gå tillbaks hem igen och hämta den, och ta nästa buss ner till stan helt enkelt.

Ganska så typiskt mig, men fruktansvärt osmidigt. Kanske kommer jag lära mig någon gång att vara ute i god tid som min kära moder alltid tjatar om. Jag tvivlar, tyvärr.  Men aja, shit happens, och det brukar ordna sig i d flesta fall.  Och man ska se positivt på saker och ting, nu hinner jag till exempel dricka mitt kaffe som jag gjorde tidigare i dag innan jag går. Och så hinner jag ju lägga ner mammas julklapp i väskan, så klart.

See you another day, God lul.