Alarm, alarm…

Man är i det där stadiet där man bara sover, sover och sover. Man minns inte vad man drömmer och är bara borta i den mjuka sköna sömnen. Men helt plötsligt så börjar det tjuta någonstans i från. Något så in i helsike.
Och borta i sovandet som man är så får man någon lummig tanke att oljudet försvinner om man stoppar fingret i burken* med salva och petar på mobilskärmen med det. (Petade på skärmen ett flertal gånger innan hjärnan kopplade att det inte funkar.) Nästa tanke är att det är brandlarmet som låter. Men ändå inte.  Och att lokalisera tjutandet lyckades inte, men att det skulle hålla käften var en innerlig önskan.

Fortfarande halvsovande och allmänt väck försökte jag förstå vad som hade hänt, vilket mainstream** nog gick sådär . Kunde dock inte riktigt släppa tanken på att det var brandlarmet som hade låtit, så steg upp och kollade så att allt var lugnt. Inget uppseendeväckande verkade hända, så jag sket i allt och gick och sov igen. Sömn kommer före tjutande mysterier.

Det visade sig senare att det var min andra mobil som hade signalerat och tjutit om att min syster fyller 8 år i dag. Ett alarm jag själv satt för lääänge sedan, då jag andvände den regelbundet och steg upp kl 6 om morgnarna. Cleaver me.

~~~

*Jag är fortfarande inte säker på om att stoppa fingret i burken var en olyckshändelse, eller om det var en verklig tanke. En mycket ologisk sådan i så fall.

**Icke mainstream hade varit att fatta på direkten vad som var på gång trots att ens hjärna bara halvägs in i vaket tillstånd.

[ ]

Hem och fira lilla syster alltså.  Trevligt. Och stora lillasyster hjälpte mig jättebra med min pianoläxa, snällt värre. Särskilt för att vara hon. Perfekt.

Och nu, hej då.

Hejs!

test Filed under Kisaki | Comments (3)