120 miles
Det absurda med Norrland är att man har åkt 120 mil och likförbannat ser det ut som i vilken random by som helst här nere i Småland. Här, i en del av Luleå är det till exempel äckligt likt byn där min låg och mellanstadieskola ligger och där jag tillbringade mycket barndom. Stundtals mysigt och nostalgiskt, men inte vidare exotiskt.
Åker man 120 mil så kräver jag nästan en mer markant förändring än 5 grader kallare väder. Men jag kanske förväntar mig för mycket, det är ju fortfarande Sverige det handlar om.
Hur som haver är jag på väg hem nu, och det har varit väldigt trevligt. Kommer sneaka tillbaka så fort jag kan igen tror jag. Snö och skoooooter. Ftw i think.
Och nu dog mitt internet, buhuhu. Och kom tillbaka, wuhuu.
Vi läses va.
Hejs svejs!
Leave a Reply