En hastig bröstodling.
Alltså. Jag har gjort bullar bredare än mina bröst. Och jag vet för jag jämförde. Det var tyvärr inte i höjd utan bara i bredd, men några var fan nära i höjd med. Kingsizebullar ungefär. Finner det väldigt roande att jag har lyckats göra så gigantiskt stora bullar utan att det ens var planerat.
Det är alltid lika spännande att se vad för roligt vad som kan hända när man ger sig på saker man inte kan så bra. Jag skulle gissa att det var mixen av ett extra ägg och lite för mycket bakpulver i degen som gjorde det hela. Men man vet aldrig, och jag är ingen hejare på att baka precis. Det kanske märks, eller vad säger ni? Men bullarna blev goda ändå, fastän dom såg ut att ha snabbtankats av steroider.
test Filed under Kisaki | Comments (3)3 Responses to “En hastig bröstodling.”
Leave a Reply
PRECIS! Sådant gör mig lite rädd. Har en vän och en släkting som egentligen inte borde dött. Vet du hur svårt det är att se sin pappa gråta över att han saknar sin egen far? Det är jävligt svårt. Det är något av det svåraste jag delat med min pappa, när han gråter över något.
Tyckte verkligen att du är snäll som visade jämförelsen för mig :D
Precis. Man tänker liksom aldrig på att dom kan vara ledsna för något, eller jag gör inte det i alla fall. Min pappa är alltid så hårt och stäng annars, men när han väl gråter kan man inte hålla tårarna tillbaka. Allt bara rasar. Även den starkaste kan gråta liksom :) Lustig känsla, ja.