Den andra sidan.

Jag är en diskussionsglad person, både via text och tal. (Speciellt via text.) Särskilt många stackare på IRC har fått märka av detta, men jag tror inte de klagar fööör mycket.

Att prata, lägga fram poänger och gestikulera vilt är uppfriskande och ofta mentalt stimulerande, man får ju tala för sin ståndpunkt och lägga fram sina argument i saken. Men när man ska (tvingas) argumentera för något man inte alls tror på, då blir det inte lika kul. Inte för mig i alla fall. Men det intressanta är att man nästan alltid lyckas hitta någorlunda vettiga ståndpunkter för det man inte alls tror på. Och i bland riktigt vettiga saker, som man inte hade tänkt på innan. Och det är ju onekligen nyttigt för att att se saker ur andra perspektiv.

Det läskiga är att pratar man tillräckligt ofta/övertygande nog om en sak, så kan man själv börja tro på det man säger/hör, även om man från början var helt emot det och det är relativt ologiskt. Så det gäller att försöka vara kritisk till det man hör och inte gå på allt, bara för att det låter övertygande. För det kanske inte alltid handlar om vad för sorts soffa man ska köpa till vardagsrummet.

Au Revoir

test Filed under Kisaki | Comment (0)