Thoughts.

december 10th, 2008

Gömmarna. En bok av Cannie Möller. När jag läser den här boken blir jag både rädd och facinerad av hur komplexa unga människor kan vara, och vilka problem de kan ha.

Och hur mycket ont de får genomlida. Och i bland är det vårt fel, bara vårt fel att det blir så.

Dessa trasiga barn/ungdomar/människor, får dom någon hjälp? Blir dom hela och och någorlunda välfungerade människor till slut? För vissa personerna i boken verkade det inte så, men jag hoppas  att verkligheten är bättre.

Denna komplexiteten facinerar mig återigen. Så många känslor och tankar som jag inte direkt troddes tänkte, så svårt det måste vara att vara ung. Detta blandat det där lilla extra som gör att man blir lite mera speciell än de flesta andra.  Tror  att det jag finner mest facinerande är hur (dessa) personerna tänker. Att det faktiskt finns människor som tänker på liknade sätt. 

Fängslande. 

Karaktärerna är både skrämmande, glädjande och ger upphov till medlidande.  Flickan vars mamma har gett upp på henne, och som kanske är som lyckligast när hon är nära elden som hon själv tänt på, och med ett psyke inte är helt.  Pojken som gick i från sitt hem och skola för att så småningom dö, för att han vet och tror att det kommer bli bättre utan honom. Han som har autism och vars känslor inte alltid räcker till, men som ändå lyckas visa medlidande och omtanke. Och för mig blir han allra mänskligast när han inte får uppskattning för det det arbete han gör.

Och så pojken från ett annat land, som rymde från flygplatsen i jakt på något bättre. Och som tack och lov blir en hel  och lycklig människa igen.

Jag blir imponerad av hur författaren har kunnat förstår hur personer som dessa tänker och agerar.  Om det nu är på detta sättet personer med autism och psykiska störningar fungerar. Det är iaf övertygande, och för mig som är lättrogen, mycket troligt.

Jag undrade om det finns någon person som kan undgå att bli berörd av den här boken. Efter att ha läst boken kan man knappt öppna boken utan att slungas rakt in i historien och liksom fastna i ett tillstånd av bara kännande.

Rekommenderas att läsas.


One Response to “Thoughts.”

  1. Lovisa on december 11, 2008 16:40

    DU kan skriva fint. Jag blev lite rörd.

Trackback URI | Comments RSS

Leave a Reply

Name

Email

Webbplats

Speak your mind

  • About

    This is an area on your website where you can add text. This will serve as an informative location on your website, where you can talk about your site.

  • Blogroll
  • Admin